Investera i räntefonder – Är det lättare att förlora pengar i räntefonder?

Är det sant att man bör undvika räntefonder för att få bra avkastning? Eller kommer du verkligen att förlora alla de pengar du investerat i räntefonder? I den här artikeln får du veta mer om vilken roll räntefonder spelar för ditt sparande.

I denna artikel kan du läsa mer om om:

• Vad är en räntefond och hur fungerar den?
• Vad räntefonder inebär för risk
• För- & nackdelar med en räntefond

Briefing - Räntefond

För att få en snabb och enkel förklaring av vad en räntefond är sammanställer vi nedan en kort förklaring av vad en räntefond är samt för- & nackdelar med fonden.

Räntefond

• Räntefonder placerar i räntebärande värdepapper, exempelvis obligationer och statsskuldväxlar
• Generellt lägre risk än till exempel aktiefonder
• Långa räntefonder faller när räntorna stiger
• Passar sig bra som investeringalternativ under perioder då du inte vill riskera att förlora större delar av ditt kapital

Fördelar

✅ Skydd vid börsnedgång

✅ Relativt låg risk

✅ Perfekt för pensionssparande men även kortsiktigt sparande

✅ Diversifierar din portfölj

✅ Håller värdet mot inflationen bättre än sparkonto

Nackdelar

❌ Sjunker i värde vid stigande ränta

❌ Tenderar att ha en lägre avkastning än aktiefonder

Vad är en räntefond?

En räntefond är en typ av fond som lånar ut pengar till bland annat länder, kommuner och företag som sedan betalar ränta till fonden vilket blir den avkastning som fondägarna får ut.

En räntefond består av skuldsedlar vilket fungerar som ett bevis på att lån av pengar tagit. En skuldsedel består av något som kallas för skuldbrev eller obligation. Skuldbrevet eller obligationen fungerar som låntagarens intyg på att lånet tagits och att de ska betalas tillbaka.

Enkelt förklarat så skapar ett företag en obligation som räntefonden köper. Löpande betalar företaget ränta till fonden för att den köpte obligationen och när obligationen sedan går ut så betalar företaget tillbaka summan som räntefonden köpte obligationen för.

Refinansiera lånet

Hur länge lånet, alltså skuldbrevet, gäller anges genom löptiden. Tiden som skuldbrevet är giltigt kallas för duration. Durationen kan vara allt från bara en månad upp till 30 år. När durationen gått ut ska hela lånebeloppet betalas tillbaka vilket i andra termer kallas för nominellt belopp. Utöver att det nominella beloppet betalas tillbaka när durationen gått ut betalas även ränta, vilket kallas för kupong eller kupongränta med finansiella termer.

Olika typer av räntefonder

Exempel på skuldinstrument är företagsobligationer och statsskuldväxlar. Obligationer och skuldebrev garanterar att låntagaren betalar tillbaka pengarna efter en viss tid, och alla räntefonder har en fast löptid.

Obligationer kan vara utgivna av företag, kommuner eller svenska staten och redovisas som tillgångar. På samma sätt som en fond kan äga aktier i ett företag kan den också äga obligationer. Dessa är föremål för marknadsräntor.

Räntefonder är generellt sett mindre riskfyllda än till exempel aktiefonder. Som exempel kan nämnas korta räntefonder, långa räntefonder, företagsobligationsfonder och realräntefonder. Skillnaden är att långa räntefonder har längre löptider medan korta räntefonder har löptider på ett år eller kortare, den förväntade avkastningen på årsbasis kallas ofta för "löpande avkastning".

Gemensamt för alla räntefonder är att de ekonomiska räntorna påverkar dem på olika sätt.

Räntefonder innebär sparande med låg risk

Räntefonder påverkas inte av svängningar på aktiemarknaden eftersom de investerar i räntebärande värdepapper och inte i aktier som en typisk aktiefond.

Räntefonder har därför relativt låg risk och är särskilt lämpliga för kortsiktigt sparande. Målet med att investera i Räntefonder är vanligtvis inte att uppnå högsta möjliga avkastning, eftersom aktiefonder historiskt sett har erbjudit mycket högre avkastning för långsiktigt sparande.

Syftet med räntefonder är snarare att skapa en säker hamn och förhindra att de investerade medlen förlorar i värde på grund av inflation. Till exempel är kortfristiga räntefonder ett populärt alternativ till vanliga sparkonton eftersom de kan ge bättre räntor samtidigt som risken minimeras.

Hur fungerar en räntefond?

Andelar kan köpas på samma sätt som aktiefonder, enklast via nätmäklarna Avanza eller Nordnet. Liksom andra typer av fonder och placeringar kan räntefonder både öka och minska i värde.

Avkastningen är inte garanterad, men tidigare avkastning visar att det lönar sig att investera i räntefonder. I många avseenden fungerar räntefonder på samma sätt som aktiefonder, men det finns vissa skillnader mellan till exempel vanliga aktiefonder och räntefonder som är bra att känna till.

Så påverkar ränta och löptid dina räntefonder

Investerar du i en räntefond så beror utvecklingen av den på hur ränteläget i ekonomin ser ut och inte på hur börsen går. Sjunker marknadsräntan så stiger värdet på räntefonderna och stiger marknadsräntan så sjunker värdet på räntefonderna.

Anledningen till att räntefonder agerar i motsats till ränteutvecklingen beror på att de bygger på utbuds och efterfrågans metoden. När räntan är hög så sjunker som sagt värdet på räntefonder vilket beror på att efterfrågan på nya räntebärande värdepapper ökar vilket innebär att efterfrågan på de räntefonder som redan finns minskar vilket innebär att de blir mindre värda. Tvärt om händer när räntan är låg. En obligation kommer att öka i värde som det kommer nya obligationer med lägre ränta.

Längre löptid betyder högre risk

En räntefond som investerar i värdepapper med lång löptid innebär en större risk än de räntefonder som investerar i värdepapper med kortare duration, löptid. Detta beror på att en förändring av räntan inte har så stor inverkan på fondens värde om den är kort, motsatt är det om det är en lång räntefond eftersom en förändring, både positiv och negativ, har mycket längre tid på sig att påverka.

Äger du korta räntefonder behöver du inte vara orolig för att marknadsräntan ska stiga eftersom det inte kommer hinna påverka din investering speciellt mycket. En lång räntefond där emot tar större skada vid förändringar i räntan, dock kan förändringen även vara positiv och innebära att räntefonden ökar i värde.

Välj istället: Välj en Fondrobot om du tycker att det verkar svårt med fonder

Tycker du att det verkar klurigt att ha koll på alla räntor och följa marknadens rörelser? Då kan det vara en god idé att låta en fondrobot sköta ditt sparande minst lika bra som dig, kanske till och med lite bättre.

Fondroboten sköter ditt sparande in och ut, det ända roboten kräver från dig för att kunna prestera och växa ditt kapital är att veta hur du vill investera dina pengar. Mer exakt frågar den om du vill spara på lång eller kort sikt, mycket hållbarhets fokus eller mer räntor etc.

Du behöver alltså inte göra mer än så. Efter dina svar kan du månadspara i fondroboten och roboten investerar dina pengar efter hur du vill exponera dina pengar mot marknaden utan att du behöver röra en fena.

Börja spara i fondrobotar här!

Snabbguide - Investera i Räntefonder

När man börjar investera i räntefonder finns det ett antal saker man bör tänka på, nedanstående rubriker kommer guida dig i jakten på den perfekta räntefonden för just dig.

1. Välj nätmäklare

Idag kan du välja bland ett stort antal olika aktörer så som, Avanza, Nordnet, SAVR etc. 

2. Starta ett konto

Skapa ett konto genom att bli kund och välj kontotyp. Vi rekommenderar att starta ett ISK-konto så att du slipper skatta 30% på din vinst. Här kan du läsa mer om de olika kontotyperna.

3. För över pengar

Efter att du startat kontot och öppnat en kontoform kan du sätta in pengar på kontot. Idag kan man sköta överföring via bank-överföring, Swish eller Trustly.

4. Hitta en fond

Leta upp den fond som du vill köpa andelar i genom att använda sökfunktionen. Det finns listor med inspiration både i den här guiden och på nätmäklarnas sajter! 

5. Ange belopp

När du hittat rätt fond klickar du på “Köp” och fyller i beloppet som du vill investera i.

6. Börja investera!

Efter att du nu kommit fram till vilken eller vilka fonder du vill investera i är det dags att skicka in din fondhandelsorder och börja investera. När man investerar i fonder kan man göra på olika sätt, man kan sätta in en större summa, sprida summan på flera inköp eller skapa ett månadssparande. Du väljer de investerings sätt som passar dig, de viktigaste är att du är nöjd.

7. Vänta 2-3 dagar

Det kan dröja ett par dagar innan ordern är klar. Sedan kan du följa fondens utveckling genom att logga in på ditt konto när som helst.

8. Månadsspara regelbundet i fonder

Via både nätmäklare och banker finns det möjlighet att starta ett så kallat månadssparande. Det innebär att du väljer en summa som automatiskt sätts in varje månad i fonden utan att du behöver göra något. Att investera regelbundet varje månad skapar en ränta på ränta effekt vilket innebär att du får ränta på pengarna du redan fått i ränta och på så sätt ökar ditt sparande exponentiellt. 

Så påverkas din räntefond av ränteläget

Med andra ord finns det som bekant en komplex räntemiljö som påverkar sentimentet på aktiemarknaden. Men även obligationsfonder påverkas av om räntorna stiger eller faller. Låt oss börja med några definitioner.

Den gemensamma nämnaren för fonder som brukar kallas "obligationsfonder" är naturligtvis att de investerar i räntebärande värdepapper. Det finns dock många olika typer av räntebärande värdepapper, bland annat statsobligationer, statsskuldväxlar, bostadsobligationer, kommunobligationer och företagsobligationer.

Så vad är en obligation? Att emittera obligationer är ett sätt för stater och företag att låna pengar på kapitalmarknaderna. För att låna pengar betalar de ränta till dem som investerar i obligationerna.

Enkelt uttryckt kan man säga att ju mer riskfylld obligationen anses vara, desto högre är den ränta som måste betalas.

Begränsad påverkan på korta räntefonder

Räntefonder delas inledningsvis in i korta och långa räntefonder. Korta räntefonder har en löptid på mindre än ett år. Det innebär att de har en lägre ränterisk. De är därför mindre känsliga för höjningar eller sänkningar av centralbanksräntorna. Sådana fonder är jämförbara med ett sparkonto. De har låg risk och låg förväntad avkastning.

Långa räntefonder innebär hög ränterisk

Långfristiga obligationsfonder har hög ränterisk, är känsliga för förändringar i marknadsräntorna och påverkas av centralbankernas agerande.

Dessa fonder investerar i obligationer med löptider längre än ett år. Enkelt uttryckt faller långa obligationsfonder när räntorna stiger. Fonder som investerar i långa obligationer har en fast årlig avkastning baserad på kupongräntan.

Men om räntorna stiger kommer redan emitterade obligationer att ge mer avkastning än de obligationer som finns i fonden. I detta fall kommer värdet på de obligationer som fonden innehar att sjunka. I detta fall kommer fondens värde att sjunka.

Kolla ränterisken

I vilken utsträckning en fond är exponerad för ränterisk kan fastställas genom att titta på den genomsnittliga återstående löptiden, i år, för de tillgångar som finns i fonden. Enkelt uttryckt, om durationen är tre år, skulle en ränteuppgång på 1 procent innebära att fondens värde skulle sjunka med cirka 3 procent.

Detta förklarar varför långa obligationsfonder har gått bra under de senaste åren när räntorna har sjunkit. Det är dock inte säkert att alla långa obligationsfonder går mycket dåligt när räntorna stiger. På kort sikt, allt annat lika, kommer långa obligationsfonder att utvecklas sämre.

Avkastningen ges dock fortfarande i form av kupongräntor på de obligationer som fonden innehar.

Så påverkas företagsobligationsfonder

En annan kategori är fonder som investerar i obligationer utgivna av företag. I denna kategori ingår både ränterisk, det vill säga risken att räntorna stiger och påverkar fondens avkastning negativt, och kreditrisk. Ränterisken fungerar på samma sätt som för "vanliga" obligationsfonder.

Det vill säga att om styrräntorna stiger så minskar attraktiviteten för redan utgivna obligationer. Allt annat lika skulle alltså en höjning av styrräntorna innebära en nedgång för företagsobligationsfonder. Många företagsobligationsfonder försöker dock mildra denna ränterisk genom att förkorta den genomsnittliga löptiden.

Det är inte ovanligt att dessa fonder använder sig av obligationer med rörlig ränta, så kallade FRN:s (Floating Rate Notes), där räntan ändras var tredje månad. Om Riksbanken fortsätter att höja styrräntan kommer FRN:s kupong att höjas med samma belopp.

Detta ökar fondens "avkastning" ur ett finansiellt perspektiv. Kortare löptider på tillgångarna innebär därför att fler tillgångar förfaller inom en snar framtid och kan handlas till nya högre nivåer.

Olika faktorer påverkar företagsobligationsfonderna

Enkelt uttryckt investerar företagsobligationsfonder i företagslån och en av riskerna är att företagen inte kommer att kunna betala tillbaka sina skulder. Denna risk kan bli än mer uttalad nu när Sverige de facto går in i en lågkonjunktur och svenska företag kommer att påverkas i varierande grad.

Den svenska fastighetssektorn uppfattas redan idag som en stor risk på grund av den höga skuldsättningen. Investerare vill naturligtvis ha högre belöning för att ta på sig denna kreditrisk. I annat fall skulle de föredra att investera i säkrare obligationer utgivna av staten. Den högre ränta som investerare kräver för att ta på sig denna risk kallas kreditpremie.

Tillsammans med den riskfria räntan utgör detta kreditspreaden, dvs. den ränta som ett företag måste betala bara för att låna pengar. Nivån på denna ränta beror på den upplevda risken för att ett företag inte ska kunna betala sina skulder.

Obligationer utgivna av mer stabila och solventa företag kallas investment grade, medan obligationer utgivna av mindre solventa företag kallas high yield. Ibland används dessa termer i fondnamn. Företagsobligationsfonder kan investera i både investment grade- och high yield-obligationer, eller i båda typerna av obligationer.

Kreditspreaden varierar

Kreditspreadar kan fluktuera och detta påverkar fonden. Om kreditspreadarna minskar får investerarna mindre betalt för den risk de tar och, allt annat lika, ökar värdet på tidigare emitterade företagsobligationer.

Om kreditspreadarna däremot ökar kommer investerare att få mer betalt för nyemitterade företagsobligationer och värdet på befintliga företagsobligationer kommer att sjunka. Kreditspreadarna ökar till exempel när marknadens riskaptit generellt minskar och företagen måste betala högre räntor än tidigare när de lånar på kapitalmarknaderna.

Glöm inte likviditetsrisken

Företagsobligationsfonder har även likviditetsrisker. Detta visade sig i samband med coronakraschen våren 2020, då flera företagsobligationsfonder fick stänga på grund av uttag. Det fanns väldigt få köpare. Denna likviditetsrisk gjorde att många sparare stod nakna inför kollapsen.

Detta eftersom den inte reflekterades i de riskindikatorer (baserade på volatilitet) som vanligtvis används för fonder. Men om en obligation inte handlas alls kan det se ut som om volatiliteten inte existerar.

Branschen har därför utvecklat en indikator som kallas spread-exponering. Denna indikator visar hur mycket fondens värde skulle falla i procentenheter om ränteskillnaden mellan de obligationer och statsobligationer som fonden innehar skulle fördubblas.

Topplista - bästa räntefonder

När du ska välja vilken typ av räntefond du vill investera i är det ofta centralt att veta vilken avgift fonden har. Nedan listar vi fyra listor av fonder som berör räntebärande värdepapper efter deras avgifter, från lägst till högst.

Billigaste räntebärandefonder

1. AMF Räntefond Kort – 0,13%

Fonden är en räntefond med en genomsnittlig räntebindningstid på upp till ett år. Fondens medel placeras i räntebärande överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument huvudsakligen utgivna av stat, bostadsinstitut och företag med hög kreditvärdighet samt på konto i kreditinstitut. Tillgångarna ska vara denominerade i svenska kronor. Fonden får även placera i derivatinstrument som ett led i placeringsinriktningen.

2. AMF Räntefond Mix - 0,12%

Fonden är en räntefond med en genomsnittlig räntebindningstid på mellan 2 och 12 år, som investerar i räntebärande värdepapper, penningmarknadsinstrument, derivatinstrument, fondandelar och på konto hos kreditinstitut på de globala räntemarknaderna. Tillgångarna ska vara denominerade i amerikanska dollar, brittiska pund, svenska kronor och euro. Fonden ska använda valutaderivat i syfte att helt valutasäkra fondens innehav till svenska kronor.

3. AMF Räntefond Lång - 0,13%

Fonden placerar i svenska obligationer som ges ut av staten, kommuner och mycket kreditvärdiga företag.

4. SEB Likviditetsfond SEK - 0,16%

Fonden är en räntefond med fokus på ränterelaterade överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument utfärdade i svenska kronor som givits ut eller garanterats av svenska staten eller kommun i Sverige alternativt av ett svenskt kreditinstitut eller annat bolag som har tillstånd att emittera säkerställda bostadsobligationer. Den syftar till att vara ett kortsiktigt räntealternativ genom investeringar i överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument med hög kreditvärdighet. Den genomsnittliga återstående räntebindningstiden (durationen) får uppgå till högst 12 månader. Det finns ingen begränsning av de ränterelaterade överlåtbara värdepapprenas legala löptider, förutsatt att dessa innehav är likvida. Fonden är ingen penningmarknadsfond enligt Förordningen om penningmarknadsfonder ((EU) 2017/1131).

5. AMF Företagsobligationsfond – 0,15%

Fonden är en räntefond som kan ha en genomsnittlig räntebindningstid på upp till ett år. Fondens medel ska placeras i räntebärande värdepapper och penningmarknadsinstrument huvudsakligen utgivna av företag med hög kreditvärdighet samt på konto i kreditinstitut. Placeringar ska ske i värdepapper som har en lägsta kreditvärdighet som motsvarar Standard & Poors kreditvärdighets klassificering K3 eller BBB–. Upp till 35 procent av fondens värde kan investeras i värdepapper som inte har någon officiell kreditrating men som bedöms ha motsvarande rating.

6. Länsförsäkringar Kort Räntefond – 0,20%

Fonden är en aktivt förvaltad kort räntefond som placerar främst i svenska ränterelaterade överlåtbara värdepapper och i penningmarknadsinstrument. Målet för fondens förvaltning är att uppnå en god kapitaltillväxt på kort till mellanlång sikt.

7. Simplicity Likviditet A – 0,18%

Simplicity Likviditet är en kort räntefond med inriktning på Sverige. Fonden placerar i räntebärande överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument utfärdade i svenska kronor utgivna av svenska staten, kommuner, landsting, kreditinstitut samt företag. Räntebindningstiden får högst uppgå till ett år i genomsnitt och den återstående löptiden för fondens placeringar får inte i genomsnitt överstiga två år. Fonden har som mål att över tiden ge en avkastning som följer eller överstiger den korta svenska marknadsräntan.

8. Handelsbanken Korträn SEK (A1 SEK) – 0,22%

Fonden placerar i räntebärande värdepapper i svenska kronor utgivna av stater och företag. Dessa ska lägst ha kreditvärderingsbetyget BBB- (investment grade) enligt Standard & Poor’s eller Baa3 enligt Moody’s skala. Fonden kan också placera i värdepapper utan officiellt kreditvärderingsbetyg som vi bedömer har en likvärdig kreditkvalitet. Beroende på marknadsläge placerar fonden i en större eller mindre andel räntebärande värdepapper utgivna av företag. Den genomsnittliga återstående räntebindningstiden för fondens placeringar är högst ett år. Tror vi på sjunkande marknadsräntor väljer vi en längre räntebindningstid och om vi tror på stigande marknadsräntor, en kortare räntebindningstid.

9. Storebrand Kortränta A SEK – 0,22%

Storebrand Kortränta (f.d. SPP Korträntefond) är en hållbar, aktivt förvaltad räntefond som investerar i räntebärande värdepapper och penningmarknadsinstrument utfärdade i svenska kronor, huvudsakligen utgivna av nordiska emittenter. Den genomsnittliga durationen är på högst ett år och fonden investerar endast i värdepapper utgivna av emittenter som har hög kreditvärdighet, Investment Grade, och som uppvisar rating BBB- eller högre. Fonden följer vår standard för hållbara investeringar som bland annat innebär att vi avstår från att investera i bolag som bryter mot internationella normer och konventioner. Det omfattar mänskliga rättigheter, arbetsrätt och folkrätt, korruption och ekonomisk brottslighet, allvarlig klimat– och miljöskada och kontroversiella vapen. Vi exkluderar även bolag vars omsättning till mer än 5 procent kommer från produktion och/eller distribution av tobak, vapen, alkohol, spel, pornografi, cannabis, fossila bränslen samt bolag med stora fossilreserver.

Fondernas avgift är hämtade från Avanzas fondlista. Uppdaterad: 2026-02-11. 

Billigaste korträntefonderna

En räntefond är precis som en aktiefond, aktivt förvaltad. Däremot är en räntefond helt oberoende av aktiemarknaden eftersom den istället påverkas av ränteläget. Alltså sjunker fondvärdet när räntan stiger och tvärt om så ökar fondvärdet när räntan sjunker.

Räntefonder är perfekta att köpa andelar i för nybörjare eftersom det är en trygg investering som inte fokuserar på att nå den största utvecklingen och bästa avkastningen utan istället följer ränteläget.

En korträntefond är den form av räntefond som investerar i räntebärande papper, så kallade statsskuldväxlar, som skapas av staten och som endast finns i max ett år. Eftersom investeringarna är på så kort tid finns det inte direkt några större risker eftersom ränteläget inte hinner ändra sig speciellt mycket på ett år. Det innebär samtidigt att avkastningen inte blir speciellt stor.

Avkastningen du som investerar får består av den räntan som fonden får för att ha lånat ut sina pengar till den som skapade de räntebärande papperna. Att investera i en korträntefond är fördelaktigt för dig som vill sparar kortsiktigt eftersom en sådan fond endast investerar i räntebärande papper med kort löptid.

Topp 10 Billigaste Korträntefonderna

1. AMF Räntefond Kort – 0,13%

2. Swedbank Robur Räntefond Kort A – 0,13%

3. SEB Likviditetsfond SEK – 0,16%

4. Simplicity Likviditet A – 0,18%

5. Länsförsäkringar Kort Räntefond – 0,20%

6. Simplicity Likviditet A – 0,20%

7. Handelsbanken Kortränta Defensiv A1 SEK – 0,21%

8. Storebrand Kortränta A SEK – 0,22%

9. Handelsbanken Kortränta (A1 SEK) – 0,22%

10. Handelsbanken Euro Ränta – 0,29%

Fondernas avgift är hämtade från Avanzas fondlista. Uppdaterad: 2026-02-11.

Lista – Billigaste Långräntefonderna

En räntefond är precis som en aktiefond, aktivt förvaltad. Däremot är en räntefond helt oberoende av aktiemarknaden eftersom den istället påverkas av ränteläget. Alltså sjunker fondvärdet när räntan stiger och tvärt om så ökar fondvärdet när räntan sjunker.

Räntefonder är perfekta att köpa andelar i för nybörjare eftersom det är en trygg investering som inte fokuserar på att nå den största utvecklingen och bästa avkastningen utan istället följer ränteläget.

En långränteform är en form av fond som till skillnad från en korträntefond investerar i värdepapper som har en löptid på över ett år. De kan vara aktiva i allt från lite över ett år ända upp till 30 år. Värdepapperna kallas antingen för skuldsedlar eller för obligationer och ges ut av kommuner, företag och staten.

Som sagt är en investering i en räntefond säker i jämförelse med en aktiefond exempelvis dock är en långräntefond något mer riskabel än en korträntefond eftersom en fond får en högre risk desto längre löptiden på obligationerna när.

Topp 9 Billigaste Långräntefonderna

1. AMF Räntefond Lång – 0,13%

2. Swedbank Robur Realränta A – 0,35%

3. Swedbank Robur Corp Bond Nordic A – 0,40%

4. Sparinvest SICAV Long Danish Bds EUR R – 0,45%

5. Handelsbanken Hållbar Glob Obl (A1 SEK) – 0,52%

6. Storebrand HY Företagsobl. A SEK H – 0,52%

7. Danske Invest Sverige Ränta SA – 0,53%

8. Öhman Realröntefond A – 0,55%

9. SEB Realräntefond D SEK Lux utd – 0,61%

Fondernas avgift är hämtade från Avanzas fondlista. Uppdaterad: 2026-02-11.

Lista – Billigaste Företagsobligationsfonderna

En företagsobligationsfond är en fond som investerar i företagsobligationer, vilket går att utläsa av namnet. Företagsobligationer är ett en form av värdepapper som ett företag ger ut som sedan intressenter har möjlighet att köpa.

Pengarna som intressenterna betalar för obligationen går till att finansiera företaget och dess verksamhet. Anledningen till att företag väljer att ge ut obligationer är för att slippa ta lån från banken, alltså blir bligationerna är ett alternativt sätt att få in pengar till sitt företag.

Avkastningen i en företagsobligationsfond kommer från räntan som obligationsutgivaren betalar till de som valt att köpa obligationerna och lånat ut pengar till företaget.

Men precis som alla andra investeringar finns det såklart risker. Genom att placera dina pengar i en företagsobligationsfond lånar du indirekt ut pengar till ett företag risken finns såklart att företaget går i konkurs och har på så sätt inte längre möjlighet att betala tillbaka pengarna de fått låna.

Desto längre löptid obligationen har desto större är risken med investeringen eftersom det chansen att något negativt händer blir större desto fler år investeringen gäller.

Topp 9 Billigaste Företagobligationsfonderna

1. AMF Företagsobligationsfond – 0,15%

2. Cliens FRN Företagsobligationer A – 0,23%

3. Storebrand FRN Företagsobligation A SEK H – 0,41%

4. Strand Företagsobligationsfond A – 0,67%

5. Cliens Företagsobligationer A – 0,76%

6. SEB Företagsobligationsfond A – 0,78%

7. Simplicity Företagsobligationer A – 0,82%

8. Handelsbanken Företagsobligation – 1,07%

9. Öhman Företagsobligationsfond A – 1,19%

Fondernas avgift är hämtade från Avanzas fondlista. Uppdaterad: 2026-02-11.

Räntefonder och pensionssparande

Att placera sina pensionspengar i en räntefond är något som är och alltid har varit populärt. För är det några pengar vi vill investera i något säkert så är det ju dem vi ska ha när vi går i pension.

Dock gäller det att vara vaksam, ränteläget kan förändras och avkastning är ingen garanti för framtida avkastning (man ska alltid komma ihåg att det inte är säkert att du får tillbaka hela beloppet när man investerar). Dessutom har många räntefonder höga avgifter vilket kan äta upp en stor del av avkastningen vilket i värsta fall kan innebära att pengarna du investerar kan få en negativ utveckling.

För att i största möjliga mån undvika den utvecklingen kan en bra idé vara att flytta pengarna till ett pensionsbolag som har traditionell vilket innebär att det finns en garanti som skyddar pengarna från att ätas upp av avgifter. Har du denna typ av garanti så innebär din investering ingen större risk. Dessutom kan då få ytterligare garanti, så kallad garantiränta och återbäringsränta om det är så att utvecklingen är positiv.

Tänk dock på att välja ett pensionsbolag med goda likviditeter och ryckte som kan hjälpa dig om det skulle vara så att dina investeringar i räntefonder utvecklas negativt. För att ta reda på vilket pensionsbolag som är bra och säkert finns det ett mått som kallas konsolideringsgrad. Konsolideringsgraden berättar hur stora ett bolags tillgångar är i jämförelse med dess utgifter.

Hedgefonder och pensionsparande

När vi ändå är inne på ämnet pension är det värt att nämna vad som kommer att hända med det ackumulerade sparandet när pensionen närmar sig. Plötsligt kommer ackumulerat sparande att spela en allt viktigare roll i privatekonomin.

Samtidigt som inkomsterna minskar kommer ju utgifterna att öka eftersom människor får mer fritid. I en sådan situation kan det vara dags att minska den totala risken i din portfölj. Det är här räntefonderna kan hjälpa till.

Hedgefonder är, liksom andra räntefonder, oberoende av börsen. Det är i alla fall vad en hedgefond syftar till att göra. I praktiken kan dock hedgefonder förlora pengar. Denna punkt måste betonas!

Hedgefonder har i regel prestationsbaserade avgifter. Det innebär att om fonden fungerar bra och genererar god avkastning måste de betala lite mer till de duktiga fondförvaltare som arbetar med fonden. Det är inte ovanligt att hedgefonder tar ut en avgift på 20 procent på det belopp som överstiger den årliga statslåneräntan.

Dessutom har fonderna ofta ett så kallat högvattenmärke, vilket innebär att om fonden faller så tas ingen prestationsbaserad avgift ut förrän den når sitt tidigare värde.

Hedgefonder drabbades hårt under 1990-talet när Long Term Capital Management (LTCM) gick i konkurs med en förlust på 4,6 miljarder US-dollar, vilket skadade deras rykte världen över. Men deras rykte har nu återhämtat sig och det finns hedgefonder som tar både låg och hög risk.

Aktuellt för räntefonder

Om man tittar på det nuvarande läget i den globala ekonomin och gör insiktsfulla förutsägelser om obligationsfondernas framtid, är det tydligt att det finns en ganska utbredd tro på att räntorna kommer att stiga. Detta börjar redan avspeglas i de långa räntorna. Riksbanken höjde styrräntan för första gången på många år.

Även om styrräntan fortfarande är negativ är denna höjning en tydlig indikation på i vilken riktning räntorna är på väg. Den svenska inflationen har stigit och ligger nära målet på 2%. Riksbanken anser nu att det finns utrymme att höja räntan. Om allt går enligt planerna kommer räntorna att fortsätta stiga under de närmaste åren.

Detta innebär att om räntorna stiger sakta men säkert, kommer marknadsräntorna också att stiga sakta men säkert. Det innebär att långa räntefonder kommer att förlora värde: Under 2017 rapporterade Avanza och Nordnet att sparare gjorde stora utflöden från räntefonderna. Det var i samband med detta som det på allvar började ryktas om att räntan snart skulle höjas.

Å andra sidan kan det vara mer attraktivt att titta på kortfristiga räntefonder. Om räntorna stiger kan du vara ganska säker på att värdet på dina pengar kommer att stå emot inflationen på kort sikt och till och med öka dina kortfristiga räntefonder något. På längre sikt, om räntorna går från negativa till positiva, kommer de att bli mer belönade för att låna ut pengar.

Dessutom har förhållandena på aktiemarknaderna blivit allt mer volatila: I slutet av 2018 såg både Nordnet och Avanza återinflöden till räntefonder. Detta är kopplat till den ökande osäkerheten kring aktiemarknaden.

Sparare vill inte investera för stor del av sitt sparande på aktiemarknaden i tider som dessa. Istället för att låta pengarna stå stilla på kontot har en investering i en räntefond fördelen att vara en investering med relativt låg risk och fast avkastning.

Räntefonder i världen

Generellt erbjuder räntefonder betydligt lägre avkastning men betydligt lägre risk. Detta är dock inte fallet överallt. Om man till exempel tittar på länder med mycket instabila ekonomier kan en investering i räntefonder vara detsamma som att investera i högriskföretag på börsen. Det är med andra ord ren spekulation.

I vissa länder har marknaden, på grund av osäkerheten om statens förmåga att betala tillbaka sina skulder, satt mycket höga räntor: i vissa länder är den årliga räntan på ett femårigt lån 70 procent.

Räntefonder och obligationsinvesteringar har alltså potential att användas som ren spekulation.

Negativa räntor innebär faktiskt att du får betalt när du lånar. Det låter kanske löjligt, men det är faktiskt ganska logiskt. Du har helt enkelt för mycket pengar. Det innebär att du betalar någon för att förvalta och "skydda" dessa pengar.

För- & nackdelar med räntefonder

Fördelar

✅ Genom att placera 10 % i en räntefond och 90 % i en aktiefond kan du sprida riskerna och öka dina chanser till god avkastning. Under år då aktiefonden går bättre än räntefonden kan du ta ut pengar från aktiefonden för att köpa räntefonden och tvärtom när börsen faller.

✅ När du sparar med ISK är det inte ekonomiskt fördelaktigt att ha pengar liggande som kontanter. Samtidigt är upprepade insättningar och uttag inte heller önskvärda eftersom de är skattemässigt ofördelaktiga. I det här fallet är det bra att placera pengarna i en företagsobligationsfond med medelhög risk tills en mer långsiktig investering kan göras.

✅ Om du har likvida medel som du planerar att spendera inom ett till tre år är kortfristiga räntefonder ett bra sätt att se till att dina pengar inte påverkas av inflation eller aktiemarknadsfluktuationer. Även om de inte ger särskilt hög avkastning är de ofta ett bättre alternativ än traditionella sparkonton, där kapitalet är mer exponerat mot inflation.

✅ Räntefonder kan köpas och säljas som alla andra fondandelar och är inte bundna till enskilda skuldsedlars löptid.

✅ Fördelen med räntefonder är att de kan sprida riskerna och inneha olika typer av räntor, till exempel företags- och statsobligationer.

✅ Det går också att investera i realräntefonder, vilket är fonder som justerar för inflation.

Nackdelar

❌ Eftersom räntefonder ofta handlas i olika valutor är valutakursen inverkan mycket viktig.

❌ Inflation kan minska värdet på en räntefond.

❌ Kreditrisk är risken att en låntagare ställer in betalningarna. För statsobligationer är denna risk liten. För företagsobligationer är risken något högre. Det finns också viktiga skillnader mellan länder.

Alternativ till räntefonder

Söker du efter alternativ till räntefonder? Då kan ett sparkonto med hög ränta vara ett bra alternativ. Läs om kontot med marknadens bästa sparränta här.

Få 3,90% i ränta hos Multitude Bank här.

InvesteraMera summerar - varning för räntefonder

Sammanfattningsvis är effekterna av stigande räntor på räntefonder mycket varierande. Effekten varierar beroende på vilken typ av företagsobligationsfond det rör sig om. Företagsobligationsfonder som håller obligationer med kort löptid från företag med hög kreditvärdighet påverkas mindre än företagsobligationsfonder med längre löptid. Det är dock viktigt att vara medveten om flera olika typer av risker, bland annat kreditrisk och likviditetsrisk.

Slutligen är det värt att upprepa hur viktigt det är att ha en diversifierad portfölj, både när det gäller den allmänna risken och de marknader, branscher och valutor som du investerar i. Som tidigare nämnts är det farligt att placera en stor del av sparandet i instrument som är starkt kopplade till aktiemarknaden.

Man bör hitta investeringar som fungerar som en broms för alla aktiemarknadsrelaterade produkter. I detta fall är obligationsfonder ett riktigt bra alternativ.