Under våren tänkte jag kombinera mina intressen för fotboll och ekonomi och ta en titt på stockholmsklubbarnas ekonomi. Först ut är börsnoterade AIK som släppte rapport igår (torsdag).
InvesteraMera:s Albin Kjellberg är mångårig ekonomijournalist och fotbollsnörd.
AIK:s ekonomi i korthet
+ Rekordintäkter
+ Minskar förlusten från -28 mkr 2023 till -7 mkr 2024
– Ansträngd kassalikviditet
Några disclaimers innan vi sätter igång: jag är hammarbyare, men ska försöka presentera min syn på klubbarnas ekonomi så objektivt jag kan. Siffror är alltid siffror oavsett vilken laghatt du har på dig. En annan disclaimer är att det är svårt som utomstående att vara tvärsäker på särskilt mycket när det gäller klubbarnas ekonomi bara genom att läsa deras bokslut. Det fattas alltid en del information om avväganden, tolkningar och andra bokföringstekniska detaljer. Däremot ger de såklart en bra fingervisning om läget och det går att göra relativt kvalificerade antaganden.
Det positiva – intäkterna ökar rejält
Det finns en hel del positiva saker att ta med sig från rapporten. För helåret 2024 så ökar man intäkterna med 50 miljoner, från 240 miljoner 2023 till 290 miljoner 2024. Bidrar till ökningen gör bl.a:
- Match- och eventintäkter (ökar 17 miljoner). Här i ingår t.ex biljetter och säsongskort.
- Sponsring och reklam (ökar 6 miljoner).
- Spelarförsäljningar (ökar 25 miljoner). 93 miljoner kronor hade man i intäkter här.
Rejält positivt transfernetto 2024
Driftsunderskottet växer visserligen något, från -63 till -69 miljoner, men det finns ett besparingsprogram och det mesta talar för att att detta kommer stabiliseras eller minska i år. Så det känns ändå som någonting man har adresserat och jobbar med. Att ha ett driftsunderskott behöver inte vara ett problem så länge man har ett positivt transfernetto, vilket AIK hade 2024. Transfernettot landade på 70 miljoner vilket alltså täckte hela driftsunderskottet.
Så sammanfattningsvis i den positiva vågskålen så ökar AIK:s intäkter rejält under 2024. Man gör också ett bra transfernetto och har ett besparingsprogram för att driftsunderskottet ska stabiliseras eller allra helst krympa.
👉 Få analyser från InvesteraMera varje vecka direkt i mejlinkorgen.
Det negativa – ansträngd kassalikviditet
Det som verkligen sticker ut som det negativa är kassalikviditeten, som ger bäst bild av hur mycket resurser det finns att göra satsningar med, t.ex köpa spelare.
I AIK:s kassa (tänk på bankkontot) ligger 31 miljoner. Det kan låta bra, vilket det också är. Att ha mycket pengar i kassan är alltid bra för att ha manöverutrymme. Dessutom har man 66 miljoner i kortfristiga fordringar, alltså fordringar AIK har på andra. Att de är kortfristiga innebär att de inom närtid förväntas bli pengar. AIK definierar själva en kortfristig skuld som en skuld som ska regleras inom 12 månader, så låt oss anta att samma tidspann gäller de kortsiktiga fordringarna, alltså att de förväntas blir kassa inom 12 månader. Då har vi alltså 31 miljoner i kassa och 66 miljoner som förväntas bli kassa inom kort, totalt 97 miljoner kronor.
108 miljoner i kortfristiga skulder
Problemet är bara att AIK har 108 miljoner i kortfristiga skulder. Alltså skulder som ska regleras inom 12 månader. Som ni nog kan se, så finns ett hål på 11 miljoner kronor mellan bankkonto/pengar som kommer inom 12 mån och skulder som måste lösas inom 12 månader. Det finns en del teknikaliteter att hålla koll på här. T.ex hamnar årskorten man sålt till och med sista dec både i kassan samt som en kortfristig skuld, som sen skrivs av under året. Justerar man för det så är ögonblicksbilden för likviditeten bättre och hålet försvinner och blir en positiv differens på 26 miljoner, men det är fortfarande ett ansträngt läge för att göra satsningar. Jag tog även hjälp av Anders Norlén som driver en substack om just fotbollsekonomi. Han kommenterar kassalikviditeten såhär:
– Kassalikviditeten är under 100% just nu, eller mer exakt 90% per årsskiftet. Det brukar man se som ett varningstecken, det där talet ska helst vara över 1.
Hög risk
Över året kan det självklart rätta till sig, men om man ska betala transfersummor här och nu så ser det tight ut. Hade man suttit helt lugna detta fönster hade läget sett tufft men hanterbart ut. Det har man dock inte gjort. Nyligen har man köpt både Hove och Csongvai. Det finns lite motstridiga uppgifter om vad dessa totalt kostat men någonstans mellan 15 och 25 miljoner borde sanningen ligga inkl sign-ons. Man har även köpt Jere Uronen, där har jag inte kunnat hitta några summor. Samtidigt har man visserligen sålt Ionannis Pittas för, enligt medieuppgifter, 20 miljoner. Det finns fler spelare – både in och ut, men sammanfattningsvis tyder mycket på att man spenderat mer detta fönster än man fått in, och dessutom snackas det om att en ersättare till Pittas ska in också. Hur man med den ansträngda kassalikviditeten betalar för värvningarna är oklart. Det är möjligt att man lånar pengar eller köper på kredit/avbetalning och hoppas lösa pengar längre fram. Oavsett så är bågen rejält spänd och risken i AIK:s satsning hög. Samtidigt har AIK även tidigare i historien lyckats ta på sig mycket risk och ändå landa någorlunda på fötterna. Det återstår att se hur det blir den här gången.
Albin Kjellberg, investeramera.se
Tack till Anders Norlén för researchjälp, följ gärna hans Substack.
