Avkastningskrav

Ett avkastningskrav är något man som investerare sätter upp innan man bestämmer sig för att göra en investering. Efter att man har gjort klart sin kalkyl eller DCF så får man fram om investeringen klarar av avkastningskravet. Om investeringen klarar av avkastningskravet brukar man oftast genomföra investeringen. Om det motsatta gäller gör man inte investeringen.

Vad bestämmer ett avkastningskrav?

Ett avkastningskrav gör man för att se om det är värt att genomföra investeringen. Det finns tusentals olika saker man kan investera i. För att se om det är värt att just genomföra en investering måste man ta reda på om denna investeringen inte skulle passa bättre på något annat ställe.

Frågan man ställer sig är om den potentiella uppsidan i aktien är värd risken. Eftersom det förmodligen finns säkrare investeringar vill man vara säker på att man får betalt för risken man tar. Något som inom finans kallas för risk and reward.

Faktorer för att räkna ut avkastningskrav

Riskfria räntan:

Den riskfria räntan syftar till vilken avkastningen man kan få utan risk på andra håll. Det vanligaste man använder för att få fram den riskfria räntan är en 10-årig statsobligation. En statsobligation är inte helt riskfri heller eftersom det inte finns några investeringar som är helt riskfria. Däremot är det så nära vi kan komma riskfritt.

Beta:

Beta är ett värde som finns på aktier som räknar ut en akties volatilitet. Detta innebär hur mycket en aktie rör sig upp och ner.

Marknadens riskpremie:

Marknadens riskpremie är en premie som marknaden handlas till. Denna premie beror på vad investerare i marknaden förväntar sig för avkastning när man investerar.

Ytterligare avkastningskrav:

Ett ytterligare avkastningskrav kan sättas in i ett avkastningskrav. Det här kravet beror på vilket typ av bolag det är man skall analysera. Företag utstår olika risker, det kan vara politiska risker eller andra typer av risker.

Ett exempel på en sådan risk kan vara om man till exempel bedriver mycket av sin handel i länder med högre risk. Dessa länder skulle kunna vara Ryssland eller Kina. Det finns också företagsrisker per bransch. En sådan bransch är oljebranschen. Vid omställningen till ett hållbart samhälle innebär olja en högre risk.

Värdering av onoterade bolag

Avkastningskrav används till stor del för onoterade bolag. Onoterade bolag har inte ett marknadsvärde på samma sätt som ett noterat bolag. Detta är relativt enkelt då priset på en aktie inte sätts på en öppen marknad.

För att då få fram värdet på ett onoterat bolag använder man sig av modeller som innefattar avkastningskrav. En DCF-modell är en modell för att värdera onoterade bolag.

DCF står för diskonterade kassaflöden. Med hjälp av WACC (weighted average cost of capital) får man fram sitt avkastningskrav. Med hjälp av modellen får man fram ett rättvist värde för en aktie. Med hjälp av detta värdet kan man sen ta hänsyn till om man skall investera eller inte.

Avkastningskrav sammanfattat

Ett avkastningskrav tas fram för att se om en investering är lönsam. Detta får man fram med hjälp av bland annat den riskfria räntan och beta-värdet.

Det är vanligare med dessa typer av värderingar för onoterade bolag. För noterade bolag finns det en marknad som redan har satt ett pris som anses vara rättvist.

Som privatinvesterare kan man använda sig av ett avkastningskrav för att bedöma en investering som bra eller dålig. Det svåra med ett avkastningskrav är att man behöver göra antaganden som inte alltid är lätta att få korrekta.