Tjänstepension – Hur mycket tjänstepension ska jag ha?

Linus Melin
av Linus Melin
·
Uppdaterad 26 oktober 2023

Investeringar kan både öka och minska i värde. Det är inte säkert att du får tillbaka hela det investerade kapitalet. Sidan kan innehålla affiliatelänkar.

Tjänstepension - Hur mycket tjänstepension ska jag ha?

Vad är en normal tjänstepension? Hur mycket tjänstepension ska jag spara vid en viss ålder? I denna artikel förklarar vi hur du bedömer om du har sparat tillräckligt till tjänstepensionen eller om du behöver öka ditt tjänstepensionssparande.

Fördelar

  • Arbetsgivare betalar in en del av din lön till tjänstepension
  • Bra incitament för att locka fler medarbetare till att arbeta hos ert företag
  • Anställda kan få en starkare ekonomisk grund att stå på när de går i pension

Nackdelar

  • Höga avgifter påverkar ditt pensionssparande negativt.
  • Din lön blir tekniskt sett mindre
Just nu

Tjänstepension utan avgifter hos Avanza!

Till Avanza

FAQ – Tjänstepension

Varför är tjänstepensionen viktig?
Hur vet jag om min arbetsgivare betalar tjänstepension?
Hur ser jag min tjänstepension?
Vad händer om man inte har tjänstepension?
Vad är skillnaden mellan traditionell försäkring och fondförsäkring?
Har jag en tjänstepension?
Vad påverkar hur stor tjänstepensionen blir?
Vad finns det för olika sparformer för tjänstepensionen?
Vilken valcentral har jag?
Hur kan jag ta reda på om jag har tjänstepension?

Vad är tjänstepension?

Tjänstepension är en pension från en arbetsgivare. Det är inte alla arbetsgivare som erbjuder tjänstepension till sina anställda, men det är vanligt att man får tjänstepension i Sverige.

Eftersom den allmänna pensionen har ett inkomsttak är det fördelaktigt att kunna komplettera den allmänna pensionen med en tjänstepension för att få ett heltäckande pensionssparande. Tjänstepensionen är nämligen en utmärkt förmån som kan ge hundratusentals kronor under arbetsåren och utgöra en stor del av den framtida pensionen.

För mer information om hur tjänstepension fungerar och vad som gäller för dig, läs mer om det pensionsavtal du är medlem i längre fram i denna artikel.

Just nu! Få full koll på din ekonomi och 250 kr extra hos Alwy!

Vem får tjänstepension?

I allmänhet måste du ha fyllt 25 år för att börja få tjänstepension. Tjänstepensionen kan variera beroende på var du arbetar.

Tjänstepensionen bestäms av ett kollektivavtal mellan arbetsgivaren eller arbetsgivarorganisationen och facket. Alternativt beror det direkt på dig som anställd. Om du arbetar för en kommun, region eller stat får du alltid tjänstepension genom ett kollektivavtal. För privata arbetsgivare är det däremot mer oklart.

Om du går i skolan eller är arbetslös får du ingen tjänstepension. Egenföretagare får inte heller automatiskt tjänstepension, men kan ordna en tjänstepension för sig själva och sina anställda.

 

Därför är tjänstepensionen så viktig

Om du inte är medlem i ett tjänstepensionssystem kommer du bara att få allmän pension från staten. Det innebär en lägre pension. Det är därför viktigt att du omfattas av en tjänstepension.

Dessutom ger tjänstepensionen ett viktigt ekonomiskt skydd om du skulle bli sjuk eller avlida. Tänk på att ju högre lön du har eller ju yngre du är, desto högre total pension får du från tjänstepensionen.

Ta reda på hur mycket som betalas in till din tjänstepension varje månad. Alternativt, vad förlorar du om du inte omfattas av en tjänstepension.

 

Hur fungerar tjänstepension?

Om du är medlem i ett tjänstepensionssystem betalar din arbetsgivare månatliga avgifter till din pension. Ta reda på hur mycket som betalas in till din tjänstepension. Alternativt har du också något att förlora om du inte är medlem i en tjänstepensionsförsäkring. Det brukar röra sig om flera tusen kronor per år, beroende på hur avtalet ser ut.

Tjänstepensionen kan därför ha en betydande inverkan på din framtida inkomst och utgör för många cirka 25-50% av den totala pensionen. Vill du ha en överblick över hela din pension? logga in på minPension.

Du kan påverka din tjänstepension genom att välja hur dina pengar ska placeras och vilket bolag som ska förvalta dem. Ditt val kan göra stor skillnad.

 

Tjänstepension med eller utan kollektivavtal

Nedan går vi igenom några utav de viktigaste detaljerna gällande tjänstepension med eller utan kollektivavtal.

Tjänstepension med eller utan kollektivavtal

 

Med kollektivavtal

Det finns en avgiftsbestämd ITP1-tjänstepension och en förmånsbestämd ITP2-tjänstepension: Om du är medlem i en ITP är du garanterad samma förmåner som om du vore anställd på en kollektivavtalad arbetsplats.

Som bekräftelse på att din arbetsgivare har fullgjort sina skyldigheter och betalat in din tjänstepension ska du få ett värdebesked i ett rött kuvert från Collectum. Om du inte har fått detta kan du kontakta Unionens försäkringsinformatör för att reda ut eventuella missförstånd; om du har lämnat ITP och valt en annan pensionslösning måste du själv se till att din arbetsgivare betalar in din pension.

Om din arbetsgivare tillhör ett kollektivavtalsområde med en annan försäkringslösning än ITP, måste du skaffa ett försäkringsbesked från det försäkringsbolag som administrerar denna försäkringslösning.

 

Utan kollektivavtal

Om det inte finns något kollektivavtal finns det heller inget ramverk att följa. Det kan innebära att du inte är medlem i en tjänstepensionsplan. Även om du är medlem är det inte känt hur mycket som betalas in till tjänstepensionen och vilka villkor och avgifter som gäller.

Ofta blir resultatet att du som anställd ansluts till en pensions- eller försäkringsplan som är betydligt mindre förmånlig än om det finns ett kollektivavtal på arbetsplatsen. Som enskild anställd är det nästan omöjligt att få samma villkor som om det fanns ett kollektivavtal på arbetsplatsen.

Därtill kommer att arbetsgivarens kostnad för en privat lösning som matchar kollektivavtalets försäkringsskydd blir väsentligt högre.

 

Tjänstepension är inte obligatoriskt

Tjänstepension ingår i kollektivavtal och det är frivilligt för företag att teckna kollektivavtal. Kollektivavtal är mycket värdefulla, värda flera tusenlappar per månad, eftersom arbetsgivare utan kollektivavtal inte behöver betala tjänstepension eller försäkring till sina anställda.

Ungefär hälften av företagen utan kollektivavtal har inte heller någon tjänstepensionsplan. Men även företag utan kollektivavtal måste betala arbetsgivaravgifter. En del av dessa avsätts till den allmänna pensionen och framgår av det orange kuvertet från Pensionsmyndigheten.

 

Lokala regelverket gäller lika för alla

Om arbetsgivaren har en tjänstepensionsplan gäller de lokala reglerna på arbetsplatsen lika för alla. Det innebär att samma lösning gäller för heltids- och deltidsanställda tillsvidare- och visstidsanställda.

Om arbetsgivarens policy t.ex. har en karensregel som innebär att man måste arbeta minst 25%, så gäller denna regel lika för alla. Med andra ord kommer både visstidsanställda och tillsvidareanställda inte att uppnå karenstid och inte få tjänstepension om de har arbetat 20% av tiden.

 

Utan tjänstepension har du rätt till avdrag

Om du inte får tjänstepension från din arbetsgivare kan du dra av upp till 35 procent av din lön i deklarationen som ett personligt pensionssparande. Sparandet måste finansieras med en privat pensionsförsäkring eller ett individuellt pensionssparande (IPS).

Utan tjänstepension har du rätt till avdrag

 

Ingen tjänstepension

Om du inte omfattas av en tjänstepension via din arbetsgivare kan du fråga om du kan gå med i en individuell tjänstepension. Om inte, kan du själv börja pensionsspara om du har ekonomiska förutsättningar för det. Detsamma gäller för egenföretagare som, i olikhet med de flesta anställda, har rätt till tjänstepension.

En bra standard är att spara mellan 4,5-6 procent av din månadslön före skatt upp till 46 438 kronor (2023). Tjänar du mer än så behöver du spara mer.

 

Småföretagare

Om du är småföretagare måste du själv se till att spara till pensionen precis som de flesta anställda har. Ett alternativ är att ansluta sig till ett individuellt pensionssystem.

Konsumenternas försäkringsbyrå ansvarar inte för rådgivning till företagare, men har bidragit till utarbetandet av en bok om pensioner för små och medelstora företag. Boken innehåller information om ämnet.

 

Snabbguide – Så gör du om du saknar tjänstepension:

  1. Välj en arbetsgivare med tjänstepension

    Bästa tillfället att påverka din framtida pension är när du söker nytt jobb – välj en arbetsgivare som erbjuder förmånen tjänstepension. Tjänstepensionen är inte bara en stor del av din framtida pension – den kan också ge trygghet i form av försäkringar.

  2. Ta upp tjänstepension vid nästa löneförhandling

    Ett annat bra tillfälle att ta upp tjänstepension är vid nästa lönesamtal. Är du osäker på hur mycket tjänstepension du bör ha?

  3. Gör en prognos för din pension

    Du kan enkelt få koll på hur mycket du förväntas få när du tar ut din pension i framtiden genom att testa pensionsprognosen på minPension.

  4. Börja spara själv till pensionen

    Om du inte får någon pension från ett företag genom ditt arbete måste du börja pensionsspara lite extra på egen hand. Ju tidigare du börjar spara, desto bättre. Inbetalningarna för tjänstepension börjar vid 25 års ålder, men du kan börja mycket tidigare för personligt sparande.

Listan ovan är inspirerad från skandia.se

 

3 Tips – Spara till pensionen på egen hand

 

  1. Få koll på vad du förlorar

    Ta reda på vad du förlorar om du inte har tjänstepension. Hos Pensionsmyndigheten kan du räkna ut din tjänstepension för att se hur mycket du behöver spara varje månad. Du kan även behöva kompensera för eventuella försäkringar som vanligtvis ingår i en tjänstepension – Räkna ut din tjänstepension på pensionsmyndigheten.

     

  2. Spara minst 4,5 % av  lönen

    För att det ska motsvara vad en anställd med kollektivavtalad tjänstepension får – bör du som inte har någon tjänstepension spara minst 4,5 % av din månadslön. Ju högre lön du har desto mer behöver du spara.

     

  3. Gör avdrag på skatten

    Om du är utan tjänstepension kan du göra avdrag för privat pensionssparande. Upp till 35 % av lönen kan du dra av. Tänk bara på att sparandet måste vara i en privat pensionsförsäkring eller ett individuellt pensionssparande (IPS).

    Tipsen ovan är inspirerad från skandia.se

 

Tillägg för din tjänstepension

Om du vill öka din pension för att du inte har en tjänstepension eller bara vill öka din framtida pension så mycket som möjligt, då har du hittat rätt!

 

Löneväxling

Löneväxling är en form av pensionssparande där arbetsgivaren erbjuder sig att växla en del av bruttolönen mot pension istället för att ta ut hela lönen som lön. Det växlade beloppet beskattas inte utan beskattas först när pensionen betalas ut.

Löneväxling passar dig som tjänar lite mer

 

Passar dig som tjänar lite mer

För att löneväxla bör du ha en månadslönen efter löneväxlingsavdrag på minst 50 000 kr. Om din lön understiger detta kommer din allmänna pension, sjuk- och barnomsorgsförmåner och andra socialförsäkringsförmåner att minskas.

Om du har en kollektivavtalad tjänstepension är det tillrådligt att först kontrollera hur förändringar i din lön kommer att påverka din totala pension.

 

Lägre skatt

Om du gör en löneväxling byter du en del av din bruttolön (din lön före skatt) mot pension. Därför behöver du inte betala inkomstskatt på det belopp du vill spara. När du får din pension betalar du istället inkomstskatt på det inbetalda beloppet. I de flesta fall är dock denna skatt lägre än den skatt du betalar på din lön.

 

Högre sparande

Därutöver kan arbetsgivaren bidra med cirka 6 procent utöver växlingsbeloppet. Det beror på att arbetsgivaravgiften till pensionen är mycket lägre än lönen. Om du för närvarande avstår från en lön på 1 000 kr får du 1 060 kr i framtida pension.

 

Snabbguide – Så börjar du löneväxla

Kontorllera med din arbetsgivare

För att initiera en löneväxling behöver du prata med din arbetsgivare. Den första frågan att ställa är om de erbjuder löneväxling. Nästa fråga är hur detta organiseras.

 

Kom överens & Signera avtal

När du har vägt för- och nackdelar mot varandra och är nöjd med ditt upplägg ska du skriva under ett avtal med din arbetsgivare.

 

Klar att löneväxla

Det bästa är om de löneväxlade pengarna sparas tillsammans med din befintliga tjänstepension. Därför är det bra om du först får koll på var du har din tjänstepension.

 

Räkneexempel på löneväxling

Hur mycket du får i pension med löneväxling beror bl.a. på faktorerna nedan:

  • hur gammal du är när du börjar löneväxla
  • hur mycket du väljer att löneväxla
  • vilken avkastning du får på dina pengar

Beräkningen gäller om du löneväxlar 2 000 kr/mån och placerar pengarna i en tjänstepensionsförsäkring med utbetalningstid i 5 år från 65 års ålder.

Beloppen i exemplet är ingen prognos eller garanti. Vi har räknat med avkastningsskatt och avgifter, men inte inflation. Försäkringen innehåller återbetalningsskydd. Inbetalningarna görs månadsvis från ovan angivna ålder fram till 65 års ålder.

Tipsen ovan är inspirerad från skandia.se

 

Efterlevandeskydd

Återbetalningsskydd är en form av efterlevandeskydd som kan väljas för både privat pension och tjänstepension. Efterlevandeskydd är egentligen ett samlingsnamn för ett antal olika typer av skydd för familjemedlemmar, bland annat familjeskydd och familjepension. Men innan vi börjar fundera på dessa, låt oss gå igenom hur efterlevandeskydd fungerar i en tjänstepension.

Efterlevandeskydd, en ekonomisk trygghet för ditt arv

 

Ekonomisk trygghet för ditt arv

Om du har en arbetsgivare som betalar in tjänstepension kan du välja ett återbetalningsskydd som innebär att din familj får det kapital som finns i din tjänstepension när du dör. Det ger en ekonomisk trygghet för din familj och kan vara en förutsättning för att till exempel kunna bo kvar i sin bostad eller för att upprätthålla en viss levnadsstandard även om du förlorar din försörjare.

Återbetalningsskyddet gäller både om du skulle gå bort före eller efter du har börjat ta ut din pension.

 

Före pension

Om du har återbetalningsskydd och dör innan du börjar ta ut din pension, får dina efterlevande hela din tjänstepension under en viss tid. Hur mycket som betalas ut beror på hur stor försäkringskapitalet är. Ju mer du har sparat, desto större blir beloppet. Försäkringskapitalet är de pengar som sätts av till din tjänstepension. Kapitalets storlek påverkas bland annat av inbetalningar, avgifter och avkastning.

 

Efter pension

I händelse av dödsfall under utbetalning av pension erhåller efterlevande den återstående pensionen. Utbetalningar till familjen fortsätter under försäkringsavtalet återstående löptid.

 

Arsvinster

Så kallade arvsvinster delas ut till försäkringstagare som inte har återbetalningsskydd. Om du väljer ett återbetalningsskydd är en konsekvens att du inte får ta del av dem. Det innebär att din pension blir lägre när du väljer en pensionsförsäkring med återbetalningsskydd. Väljer du familjeskydd blir din ålderspension lägre, beroende på att en del av tjänstepensionspremien går till att betala premien för familjeskyddet.

 

Kostnadsfritt men lägre pension

En vanlig missuppfattning är att återbetalningsskyddet är dyrt, men så är det inte. Återbetalningsskyddet kostar ingenting, men din pension kan bli något lägre eftersom du utan återbetalningsskyddet inte får ta del av de arvsvinster som andra pensionssparare har.

Om du har små barn eller en make/maka som inte kan leva utan denna fond, kan det löna sig att teckna denna försäkring. Om det inte finns någon återbetalningsskydd kommer din familj inte att få någon pensionpengar när du dör.

Istället betalas pengarna ut till andra pensionssparare som inte har något återbetalningsskydd. Det innebär att personer utan återbetalningsskydd får en något högre tjänstepension.

 

Förmånstagare ärver pensionspengarna

Den person som får pengarna kallas förmånstagare. I avtalet anges vem som är den primära förmånstagaren. Det finns dock en allmän princip om förmånstagare och stöd ges i prioritetsordning:

  1. Maka/make, registrerad partner eller sambo
  2. Barn

Om du vill du ändra ordningsföljden kan du anmäla det skriftligt genom ett förmånstagarförordnande.

Förmånstagare ärver pensionspengarna

 

Förmånstagarförordnande – välj en annan förmånstagare

Om du vill att din make/maka, registrerade partner eller sambo ska få pengarna först och sedan dina barn behöver du inte göra någonting. Du kan dock välja att ge pengarna till din före detta make/maka, registrerade partner, sambo, styvbarn eller adoptivbarn genom att underteckna en särskild förmånstagarblankett.

För att meddela en annan förmånstagare måste du fylla i en blankett för samtycke till särskild förmånstagarförordnande. Blanketten kan du få från den valcentral där du får din tjänstepension eller från försäkringsbolaget. Tänk på att du när som helst kan ändra dina samtyckesuppgifter om dina familjeförhållanden förändras.

 

Återbetalningsskydd eller inte

Den första frågan du bör ställa dig själv är om det finns någon som är i behov av dina pengar om du skulle gå bort.

 

Singel utan barn – välj inte återbetalningsskydd

Om du inte har någon familj bör du inte välja återbetalningsskydd. Om du är ensamstående och inte har några barn behöver du förmodligen inte något återbetalningsskydd, eftersom det finns begränsningar för vem som kan få pengarna. Om du inte har några anhöriga bör du inte heller teckna någon återbetalningsskydd. Den kan läggas till senare om du bestämmer dig för att bilda familj.

 

Familj – välj återbetalningsskydd om någon är ekonomiskt beroende av dig

Om din familj till exempel behöver de pengar som sparats i din pension för att kunna bo kvar hemma, ger efterlevandeskyddet en säkerhetslina. Om din familj kan klara sig utan dina pengar är det bättre att placera pengarna i din egen pension. Du kan lägga till mer senare om omständigheterna förändras.

Många känner inte till att det är möjligt att välja bort skyddet när det inte längre behövs. Du ska veta att du när som helst kan dra dig ur när dina barn flyttar hemifrån eller när du skiljer dig. På samma sätt kan du stoppa skyddet och öka din egen pension om din familj inte längre behöver den ekonomiskt.

 

Flytträtt

Flytträtt innebär att värdet på en pensionsförsäkring kan flyttas till ett annat försäkringsbolag. Vanligtvis tar det överlåtande försäkringsbolaget ut en avgift för överföringen.

Flytträtt, välj pensionsbolag och sparform

 

Påverka din tjänstepension

Din tjänstepension är en stor del av din framtida pension – dina val kan göra stor skillnad. Flytträtten ger dig möjlighet att påverka din tjänstepension.

 

Välj pensionsbolag och sparform

Om din tjänstepension har flytträtt kan du flytta hela eller delar av ditt kapital till ett annat försäkringsbolag eller välja en sparform som passar dig.

 

Samla och få bättre överblick

Om du har mer än ett jobb kan din tjänstepension finnas på olika ställen. Genom att slå ihop tjänstepensionerna kan du få en bättre överblick. Du kan också få hjälp att kombinera pensioner för att få en mer korrekt bild av framtida pensionsbelopp.

 

Flytta tjänstepension själv – så gör du

 

Hitta din tjänstepension

Hos minPension får du enkelt koll på dina pensioner.

 

Se om du kan flytta

Ditt avtal avgör om du kan flytta din tjänstepension och vart du kan flytta den.

 

Flytta din tjänstepension

De flesta tjänstepensioner flyttas via en valcentral.

Guiden ovan är inspirerad från skandia.se.

 

Skilda avtal för tjänstepensioner

Kollektivavtalade tjänstepensioner tillhandahålls genom avtal mellan fackföreningar och arbetsgivare. Det finns därför ett antal olika tjänstepensionsavtal. Vilket avtal som gäller för dig beror på vilket avtalsområde du arbetar inom. De fyra största avtalen beskrivs kortfattat i länkarna nedan.

ITP för privat anställd tjänsteman.

Avtalspension SAF-LO för privat anställd arbetare.

AKAP-KR för anställd inom kommun och region.

PA 16 för statligt anställd.

 

Pensionspyramiden

För de flesta som är 25 år och äldre och arbetar heltid betalar arbetsgivaren cirka 4,5 procent av bruttolönen i tjänstepension. Detta gäller för inkomster upp till 44 375 kronor (2022). För den som har en lön över detta kan avsättningen på överskjutande lön vara upp till 30 procent.

Den totala avsättning till din pension illustreras ofta som en pyramid.

 

  • Allmän pension: 16 procent av din lön avsätts varje år till allmän pension*
  • Premiepension: 2,5 procent av din lön avsätts varje år till PPM*
  • Tjänstepension: 4,5 procent av din lön avsätts varje år till tjänstepension**
  • Eget sparande: Hit hör till exempel privat sparande i IPS och ISK.

*Avsättningar sker endast upp till taket som ligger vid en lön på 44 375 kr/mån.

**Avsättningen varierar men är ofta runt 4,5 procent upp till lönetaket 44 375 kr/mån. I många kollektivavtal avsätts sedan en större del av inkomsten över taket.

 

Premiebestämd eller förmånsbestämd tjänstepension?

Beroende på hur gammal du är och var du arbetar kommer du att omfattas av antingen en premiebestämd eller en förmånsbestämd tjänstepension. Om du t.ex. är privatanställd och född före 1978 omfattas du av ITP2, en förmånsbestämd tjänstepension.

Det innebär att dina pensionsutbetalningar är förutbestämda, antingen som ett nominellt belopp eller som en del av din lön. Hur mycket din arbetsgivare betalar in till din tjänstepension varierar från år till år och storleken på den ackumulerade fonden är mindre viktig eftersom du i förväg vet hur mycket du kommer att få varje månad.

Om du har en förmånsbestämd tjänstepension har du ingen kontroll över hur den investeras. Men om du har en ITP2 finns det också en avgiftsbestämd del, kallad ITPK, där du kan styra hur pengarna ska placeras.

I avgiftsbestämda pensioner, till exempel om du är tjänsteman och född före 1979 (ITP1), vet din arbetsgivare hur mycket du har sparat till din pension, men inte hur mycket du kommer att få. Med premiebestämd tjänstepension är det nästan helt upp till dig att förvalta din pension och se till att den ger en tillräcklig avkastning över tid.

 

Hur mycket är normalt att ha sparat till tjänstepensionen?

Om du har premiebestämd tjänstepension, som nämnts ovan, behöver du bara titta på storleken på det totala kapitalet i din tjänstepension. Om du har en förmånsbestämd tjänstepension vet du ändå hur mycket du kommer att betala in till din pension.

Men låt oss titta på ett exempel för att se hur mycket tjänstepensionskapital som är normalt. Medianinkomsten i Sverige var 31 700 kr/mån (brutto) år 2019. Med detta som utgångspunkt antar vi att det finns och har funnits en stabil löneökningstakt på 2% per år.

Det innebär att en genomsnittlig anställd i ett avgiftsbestämt pensionssystem under 2019 fick cirka 17 000 SEK per år (4,5% av lönen) i tjänstepension. Detta läggs till avkastningen på pensionskapitalet. När tjänstepensionen placeras i fondförsäkring med aktiefonder har kapitalet historiskt sett ökat i värde.

Under de senaste 50 åren har den svenska aktiemarknaden avkastat cirka 9 procent per år, men eftersom många placerar hela eller delar av sin avgiftsbestämda tjänstepension i traditionell försäkring med lägre avkastning antas här en genomsnittlig utveckling om 5 procent per år. Det innebär att en genomsnittlig person vid en given ålder kommer att ha ungefär följande tjänstepensionskapital.

  • Om du är 25 år: 0 kronor
  • Om du är 35 år: 200 000 kronor
  • Om du är 45 år: 500 000 kronor
  • Om du är 55 år: 840 0000 kronor
  • Om du är 65 år: 1,3 miljoner kronor

Om du är över 45 år bör din totala tjänstepension bli något högre än i exemplet ovan, eftersom vi har använt en medianmånadslön på 31 700 kr som en tänkt slutlön. På minpension.se kan du se hur mycket ditt totala tjänstepensionskapital är. Om ditt totala kapitalbelopp skiljer sig markant från genomsnittet kan det finnas flera anledningar till det. Till exempel:

  • att du inte arbetat heltid från att du fyllde 25.
  • att du tjänat mer eller mindre än snittet (31 700 kr/mån).
  • att din värdeutveckling på pensionskapitalet varit bättre eller sämre än snittet (~5 procent/år).
  • att ditt pensionsavtal skiljer sig från genomsnittet.

Om det totala värdet på din tjänstepension skiljer sig markant från exemplet ovan beroende på din ålder och du är osäker på varför, kan det vara bra att läsa vidare för att förstå varför och vad du kan göra åt det. Det finns många saker du kan göra för att öka fördelningen av din tjänstepension och öka dess potential att växa i värde. Ju tidigare du agerar, desto bättre.

 

Hur kan jag placera min tjänstepension?

Hur kan jag placera min tjänstepension?

För dig som har premiebestämda tjänstepensioner har ofta goda möjligheter att välja hur de vill placera dina pengar. Det första valet är vilket pensionsbolag man ska placera sitt kapital hos och det andra valet är om man ska välja traditionell försäkring eller fondförsäkring för sin tjänstepension. Om du inte känner till hur dina olika tjänstepensioner förvaltas idag rekommenderar vi att du loggar in på minpension.se för att få en överblick över din tjänstepension.

Vissa delar av tjänstepensionen kan ofta, men inte alltid, placeras i fondförsäkring. Historiskt sett har det varit fördelaktigt att välja fondförsäkring och placera pensionssparandet i aktiefonder. Detta eftersom aktiefonder generellt sett erbjuder högre risk och högre avkastning än traditionell fondförsäkring.

I exemplet med den genomsnittliga pensionärens tjänstepension antogs en genomsnittlig årlig avkastning på 5 procent. Den genomsnittliga avkastningen på Stockholmsbörsen under de senaste 50 åren har dock varit 9 procent per år.

Om pensionsspararen investerade i en aktiefond och fick en årlig avkastning på 9% istället för 5% skulle slutresultatet bli dramatiskt annorlunda:

  • 55 år: 840 0000 kronor -> 1, 7 miljoner kronor
  • 65 år: 1,3 miljoner kronor -> 3,5 miljoner kronor

Den 65-åring som tidigare fick 6 500 kr per månad i tjänstepension mer än fördubblas nu plötsligt till drygt 17 000 kr per månad. Det innebär att den totala pensionen under de första 20 åren blir 32 000 kr per månad före skatt, vilket är högre än lönen före pensionen.

Historisk avkastning är som bekant ingen garanti för framtida avkastning, men en översyn av tjänstepensionen och hur den placeras kan ge en dramatisk långsiktig effekt. Läs mer om hur du kan placera dina pengar smart på aktiemarknaden på: InvesteraMera.se

 

Lista – Placera din tjänstepension 2023

Nedan listar vi de 10 fonder som har bäst utveckling så att du kan få en så bra avkastning som möjligt till din pension. Informationen är hämtad från pensionsmyndigheten.se fondlista 2023-07-05.

 

  1. Swedbank Robur Technology ATechnology A är en aktiefond som placerar globalt i stora och medelstora företag inom IT-sektorn. I sektorn ingår ex. företag verksamma inom mjukvara, datortillverkning, kommunikationsutrustning, halvledare och IT-tjänster. Fonden har en långsiktig placeringshorisont och aktiv investeringsstrategi.

    Denna text är hämtad från Pensionsmyndighetens infoblad om fonden. Uppdaterad: 2023-07-05

  2. Handelsbanken Hållbar Energi A1Fonden placerar globalt i företag som utvecklar eller använder teknologier och metoder för att begränsa den globala uppvärmningen genom att direkt eller indirekt begränsa utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser, häribland företag som positivt kan bidra till effektivare energianvändning.

    Denna text är hämtad från Pensionsmyndighetens infoblad om fonden. Uppdaterad: 2023-07-05

  3. DNB Fund – Renewable Energy Retail AFonden har hållbara investeringar som mål. Den här kategorin fonder har hållbara investeringar som mål. Fonderna arbetar för att accelerera till exempel omställningen till ett hållbart samhälle och förbinder sig till att, med vissa få undantag, endast göra hållbara investeringar. Den här kategorin fonder kallas även mörkgröna.

    Denna text är hämtad från Pensionsmyndighetens infoblad om fonden. Uppdaterad: 2023-07-05

  4. BlackRock – Sustainable Energy A2Fonden investerar globalt sett minst 70% av sina totala tillgångar i aktier i företag inom hållbar energi. Hållbara energibolag är sådana som är verksamma inom alternativ energi och energiteknik enligt beskrivningen i prospektet.

    Denna text är hämtad från Pensionsmyndighetens infoblad om fonden. Uppdaterad: 2023-07-05

  5. AMF Aktiefond NordamerikaFondens målsättning är att med god riskspridning på lång sikt uppnå en avkastning som överstiger sitt jämförelseindex.

    Denna text är hämtad från Pensionsmyndighetens infoblad om fonden. Uppdaterad: 2023-07-05

  6. BlackRock – World Technology A2Fonden investerar globalt sett minst 70% av sina totala tillgångar i aktier i företag vars huvudsakliga verksamhet är inom tekniksektorn.

    Denna text är hämtad från Pensionsmyndighetens infoblad om fonden. Uppdaterad: 2023-07-05

  7. Skandia Time GlobalFonden investerar globalt i företag inom TIME-sektorerna, dvs. telekom, information, media och underhållning (entertainment). Investeringarna sprids på ett flertal bolag och länder, främst i marknadsledande företag.

    Denna text är hämtad från Pensionsmyndighetens infoblad om fonden. Uppdaterad: 2023-07-05

  8. Franklin Technology Fund AFonden investerar i aktier i företag som skapar, implementerar eller kommersialiserar ny teknik för att öka produktivitet eller skapa nya tjänster. Fonden investerar i både stora väletablerade företag, samt i små och medelstora företag.

    Denna text är hämtad från Pensionsmyndighetens infoblad om fonden. Uppdaterad: 2023-07-05

  9. DNB Teknologi SFonden riktar sig till investerare som önskar investera i globala teknologi-, media- och telekomföretag. Fonden passar som en del av en större portfölj av fonder. Vi rekommenderar en investeringshorisont på minimum 5 år eller längre.

    Denna text är hämtad från Pensionsmyndighetens infoblad om fonden. Uppdaterad: 2023-07-05

  10. Lannebo TeknikInvesterar i tillväxtföretag världen över t.ex, FoU-intensiva företag inom snabbväxande branscher som läkemedel, telekom, teknologi, bioteknik, Internet och media. Målet är att identifiera och placera i bolag som kommer att uppvisa snabb och lönsam tillväxt.

    Denna text är hämtad från Pensionsmyndighetens infoblad om fonden. Uppdaterad: 2023-07-05

 

Hur mycket kommer du att tjäna som pensionär?

Huvudfrågan är naturligtvis inte hur mycket pensionskapital som ska avsättas, utan vad detta innebär för framtida pensionsutbetalningar. Beräkningen av detta gäller endast för dig som har en premiebestämd tjänstepension.

Om du, som i exemplet ovan, är 65 år och har en månadslön på 31 700 kronor bör din totala tjänstepension uppgå till cirka 1,3 miljoner kronor. Om du efter pensionen placerar denna i en räntefond med en ränta på 2% per år och tar ut hela din tjänstepension under 20 år kommer den att uppgå till ca 6 500 kr per månad före skatt.

Därtill kommer den allmänna pensionen på cirka 15.000 kronor per månad. Det innebär att du under de första 20 åren av din pensionering kommer att få cirka 21 500 kronor per månad före skatt, vilket är en genomsnittlig nivå eftersom den genomsnittliga pensionären idag får cirka 18 000 kronor per månad efter skatt.

På Pensionsmyndighetens tjänst minpension.se kan du göra prognoser som passar just din situation.

Tips: ”Har jag tjänstepension?” Den frågan kan du också få svar på hos MinPension.se. Om du är osäker kan du fråga din arbetsgivare.

 

Så påverkar du din tjänstepension

Det enklaste sättet att påverka sin framtida pension är att arbeta hårt och länge. Men det finns flera sätt att öka dina chanser att få en bättre ekonomisk framtid som pensionär.

  1. Ta reda på om din arbetsgivare erbjuder tjänstepension (och hur mycket som har sparats). Om din arbetsgivare inte erbjuder tjänstepension, spara själv eller begär tjänstepension.
  2. Välj aktivt hur du vill placera din tjänstepension. Om du har lång tid kvar till pensionen är det historiskt sett fördelaktigt att spara i till exempel en fondförsäkring med aktiefonder.
  3. Om du är högavlönad, överväg att löneväxla. Om du idag tjänar så mycket att du betalar statlig inkomstskatt (över 44 375 kr per månad) kan det vara en god idé att löneväxla, dvs. att placera en större andel av din lön i en tjänstepension.
  4. Vissa arbetsgivare har högre avsättningar till tjänstepension än genomsnittet, medan andra har lägre avsättningar (särskilt för arbetsgivare utan kollektivavtal). Tänk på att ta hänsyn till detta när du förhandlar om din lön och väljer arbetsgivare. Lägre avsättningar till tjänstepension kan kompenseras av högre lön och större eget sparande.

 

För- och nackdelar med tjänstepension

 

Fördelar

  • Nästan alla arbetsgivare betalar in en del av din lön till tjänstepension
  • Som arbetsgivare är det ett bra incitament för att locka fler medarbetare till att arbeta hos ert företag
  • Som arbetsgivare kan dina anställda få en betydligt starkare ekonomisk grund att stå på när de går i pension än om de inte omfattas av en tjänstepension. Och till ett mer förmånligt pris för dig som arbetsgivare. Både ränta på ränta effekten och skattesystemet gynnar båda parter.
  • Många glömmer att tjänstepension är mer än bara ett sparande. I många fall ingår även sjukförsäkring och efterlevandeskydd för familjemedlemmar.
  • För att motsvara vad anställda som omfattas av en kollektivavtalad tjänstepension får behöver de spara minst 4,5 procent av sin månadslön om de inte omfattas av en tjänstepension. Ju högre lön, desto mer sparande krävs.
  • Om du inte är medlem i ett tjänstepensionssystem kan du dra av sparandet från din privata pension. Upp till 35 procent av lönen kan dras av. Du måste dock vara medlem i en privat pensionsförsäkring eller ett privat pensionssparande (IPS).

Nackdelar

  • Om du har en individuell tjänstepension och håller egen koll på hur dina pengar är placerade kan höga avgifter påverkar ditt pensionssparande negativt.
  • Med en tjänstepansion (som du måste ha vid kollektivavtal) blir din lön tekniskt sett mindre då en del av din lön går till framtida pension. Skulle du ha ett avtal där du inte måste ha/har tjänstepension kan du få ut din tänkta framtida pension som högre lön och investera, spara på egen hand eller spendera.
50% rabatt på förvaltningsavgiften hos OPTI!

Få 250 kr gratis hos Alwy!

Få koll på din ekonomi!

Gratis aktiehandel ända till 2025 hos Levler!